Teaterpjäs skapade intresse för kemi

Den grymtande stenåldersmänniskan som försökte göra upp eld var där liksom de hemlighetsfulla och alkemisterna och sedan en rad av de kända och betydelsefulla kemisterna som Boyle, Lavoisier, Priestley, Scheele och Berzelius. Det handlar om ett inslag under Kemins Dag – teaterpjäsen ”5 000 år av kemi” på Kulturhuset i Stockholm.

Med hjälp av pjäsens 12 tablåer fick publiken på mindre än en timme lära sig åtskilligt om kemins fascinerande framväxt och några av nyckelpersonerna genom årens lopp. Bakom arrangemanget stod Kemilärarnas Resurscentrum och Svenska Kemistsamfundet.

- Tidigare har vi inte tillräckligt mycket använt kemins spännande historia för att skapa intresse för kemiämnet. Allt blir mycket mer levande på det här sättet. Min personliga favorit är Jöns Jacob Berzelius, avslöjade Karin Axberg, som tillsammans med Stig Olsson utgjorde hela ensemblen.

Till vardags är Karin Axberg lektor i kemi vid Blackebergs gymnasium. Stig Olsson är kemilärare vid Malmö högskola.

Robert Boyle var en av kemins kändisar som publiken fick träffa. I sin bok ”The Sceptical Chymist” beskrev han hur experiment kan förklara de naturvetenskapliga sambanden. Hans studier kring förhållandet mellan tryck och volym resulterade i det som vi än idag känner som Boyles lag. Det var för övrigt första gången som matematiken utnyttjades vid kemiska beräkningar.

På scenen fanns också Antoine Lavoisier, ofta kallad den moderna kemins fader, och hans hustru Marie. Deras forskning tog död på den så kallade flogistonteorin, det vill säga idén om att ett ämne som brinner förlorar sitt flogiston och inte kan fortsätta att brinna. Makarna Lavoisiers noggranna experiment visade att flogiston överhuvudtaget inte existerar.

Den svenske apotekaren Carl Wilhelm Scheele och den brittiske läraren och predikanten Joseph Priestley upptäckte på 1770-talet, oberoende av varandra, syre. Scheele upptäckte dessutom en rad andra grundämnen. I teaterpjäsen fick de båda herrarna mötas och munhuggas.

Att skildra kemins historia utan att bjuda in Jöns Jacob Berzelius hade naturligtvis varit omöjligt. Hans arbete med att bestämma atomvikterna för den tidens kända grundämnen och den struktur som han byggde upp inom kemin har givit honom en ständig hedersplats i vetenskapens värld. Viktig men inte erkänd som kemist, eftersom 1800-talets kvinnor inte fick ägna sig åt naturvetenskap, var även Anna Sundström, hushållerska hos Berzelius.

Den kemiska historiens kavalkad avslutades med de atomteorier som Rutherford och Bohr utvecklade och med den kartläggning av DNA-molekylens spiralform som Rosalind Franklin svarade för.

- Låt oss lära av det förgångna och där hitta inspiration inför framtiden, sammanfattade Karin Axberg.